Hur blev det så fel?

Det blev fel- någonstans på vägen tappade jag mig själv, min hälsa och mitt välmående.
 
Som barn och ungdom tränade jag flera gånger i veckan. Det var gymnastik, jazzdans,showdans, salsa-aerobic, aerobic, box m.m Jag brann för detta och såg alltid fram emot detta. Mina föräldrar var säkert glada över att jag rörde på mig och stöttade mig i detta.
 
När jag var 19 år och 5 månader tog jag studenten. Jag "flyttade hemifrån"- bodde hos en jag var kär i och kom bara hem ett par gånger i veckan. Vi rörde inte på oss mycket- drack alkohol en gång i veckan, åt ohälsosam mat och levde livet. Min mage som inte var platt- men så nära platt den någonsin varit började bli större och större och större.
 
Köpte lägenhet sommaren 2007- började träna igen hösten 2007. Stressade dit- stressade hem. Dålig kost- mycket dålig kost. Mat som gick snabbt då jag arbetade och hade bråttom till träningarna.
Jag vet att jag försökte tänka på kosten- men det gick inte så bra;)
 
Flyttade till Stockholm och bodde där ett halvår 2008. Då körde jag 30 minuter powerwalk på morgonen och körde mage varannan. Åt två gånger per dag och gick ner 3 kg! Vilket var mycket för mig. 
När jag flyttade hem sommaren 2008 var jag SÅ nära, SÅ jäkla nära att få bort min mage.
Men vad hände?
 
Jag kom in i dåliga vanor igen. Hösten 2009 pluggade jag 150%, pendlade till GBG en dag i veckan, tränade fyra gånger i veckan och arbetade 15%. Mår som bäst när det är full rulle.
Dock skrev jag i min blogg att jag inte förstår hur min mage inte kan försvinna när jag tränar fyra gånger i veckan.
1. jag hade helt fel kosthållning 2. drack alkohol en gång i veckan 3. stressade nog emellanåt.
 
När jag var som störst vägde jag 54 kg. FEMTIOFYRA KILO- är 150 och har Singalesiska gener.
Det är nog som en svensk som är 150 och väger 64kg....då förstår ni nog??
 
Lucia-2011 opererades jag mot min sjukdom. Läkaren sa till mig om mitt bukfett.
Jag blev ställd då jag alltid fått höra hur smal jag är. Det var liksom mitt försvar.
Men just där och just då kunde jag inte neka längre. Mina ben var inte smala längre- inte så smala som dom varit.
 
Efter operationen var jag hemma och sjukskriven. Åt frukost efter 12 och sedan middag vid 17. På två veckor gick jag ner 6 kg SEX KILO! Då körde jag omedveten periodisk fasta.
 
maj 2012 blev jag bättre i min sjukdom och kunde börja röra mig igen. 13 maj-2012 tog jag min första joggingtur. i juni 2012 började jag lite halvt med LCHF. i augusti 2012 körde jag LCHF helhjärtat och gick ner till 43 kg. Där står jag stadigt idag- men fortfarande med bukfett.
 
Just idag, är jag närmare än någonsin att få bort allt bukfett. Så jag kör på.
 
Mitt mål är att ha en fettfri mage 22/7-13 när jag ser Rihanna ännu en gång i globen.
För när jag såg henne i november 2011 tänkte jag " åh!!! den kroppen vill jag ha".
Denna gången vill jag tänka "den kroppen har jag snart/ den kroppen kunde jag också få."
 
ge aldrig upp!!

Förlåt mig!

Att jag är så fruktansvärt inaktiv. Men arbetar heltid igen, hallelujah! och har tränat VARJE dag nu...finns liksom ingen tid.
Mitt liv ser ut såhär:
- Arbeta
- Hem och äta om jag ens är hungrig
-träna
-hem duscha
- laga mat om min sambo har kvällskurser annars lagar han givetvis mat
- sova!

Vi har poängsamlartävling på arbetet....1 poäng om man utför någon fysisk aktivitet. Jag skall ta hem 21 poäng tänkte jag!
Så kommer inte ha någon vilodag, eller köra aktiv vila såsom promenader!

RÖSTA!

Hej!
under hela min barndom drömde jag om att gå mannekäng, nu har jag chansen om DU hjälper till.
Gå gärna in och rösta på mitt bidrag:)
 
http://etagemodellen.se/bidrag/maria-jellbo/

Vinnaren!

Jag VANN.
Jag är en VINNARE.
Jag, jag jag...har gjort så att mina besvär med sjukdomen är så mycket bättre!
 
Har smärtor, men inte alls som förut. Tänk att receptet var lågkolhydratkost och utesluta mjölkprodukter.
Började med att även utesluta mjölkprodukter i torsdags och mår som en liten prinsessa:)
Eller har ju fortfarande ont, men avsevärt mycket bättre!
 
Jag hoppas att jag förblir vinnare...är lite rädd att det blir bakslag när jag skriver ut min glädje här;)
 
Jag kommer ALLTID vara sjuk, sjukdomen kommer ALDRIG försvinna! Men just nu kan jag göra det jag vill utan att endometriosen stör. Det känns för bra för att vara sant...men wish me luck!
 
På tisdag är det även dags för min sista mätning med min PT och jag VET att resutaten är fantastiska- det både syns och känns.
Ändå har jag bara tränat 50% av vad jag fick till mig. Detta har berott på olika saker, men jag har inte dåligt samvete för det!!!
 
 
 

BRA! kom igen! heja heja

Hej!
 
Nu kommer väl för första gången ett lite djupare inlägg- för idag finns tiden.
 
Som ni kanske redan sett är jag inte mycket för att umgås med tjejer - omogna löjliga människor som inte kan glädjas åt andra. Däremot älskar jag att umgås med kvinnor- målmedvetna, drivna människor som peppar, stöttar och glädjer sig åt andras framgång.
Ni får tycka att jag är dömande, men detta är mina åsikter och jag får tycka vad jag vill när jag vill hur jag vill.
 
Jag är så ofantligt trött på att se på , höra på hur folk ser ner på varandra. Just nu är det väl en s.k trend att vara hälsosam, äta ren och nyttig mat som gynnar hälsan plus att träna.
Jag tycker det är en bra trend så länge det inte går till överdrift.
 
Dock ser jag SÅ ofta eller får dessutom HÖRA hur många ser ner på varandra. Tränar de 7 gånger i veckan skall folk som tränar 1 gång i veckan börja klanka ner på henne. Ja jag skriver faktiskt HENNE, för killar är inte så ofantligt löjliga och ELAKA. Istället för att se detta som en chans att själv börja träna mer blir det som en tävling.
Vem tränar mest? vem går ner mest i fett? vem går upp mest i muskler?
Seriöst! Det är ingen tävling överhuvudtaget, alla kroppar fungerar olika och alla har olika mål!
Bara DU mår bra i dig själv- och om du inte gör det tar tag i det spelar det ingen roll hur andra gör.
 
-TÄVLA ENDAST EMOT DIG SJÄLV -
 
Vi är ett par stycken som tränar och har olika mål, ser olika ut, våra kroppar tål olika, orkar olika mycket. Men vad spelar det för roll? VI FINNS DÄR FÖR VARANDRA. Stöttar och peppar!
DUBBELGLÄDJE ni vet? 
Jag är så tacksam för att ha dessa människor omkring mig, i mitt liv. Inte bara att få bli peppad, utan även att få peppa dessa människor. Att få vara en del av en sådan viktig tid i deras liv- det är fantastiskt!
 
Andras mål har vi inte med att göra. Men kan jag hjälpa någon att nå deras mål är det ju helt fantastiskt!
Jag hade aldrig varit så nära mina mål om det inte vore föra mina stöttepelare.
 
 
 

Blogga?

Ser att ni är ett par stycken som kikar in här varje dag- superkul!
själv hatar jag att läsa bloggar där skribenten bara uppdaterar några gånger i veckan.

SÅ! vill ni att jag skall börja blogga igen? sisådär 1-2/3 inlägg per dag?

Vecka 2 av 8

Då har jag påbörjat veckan som innefattar 5 träningsdagar.
Förr tränade jag alltid 4-5 dagar i veckan men körde då gruppträning och åt som en häst och helt fel mat. Därav inga resultat åt något håll.

Kosten går sådär alltså- men de dagar jag får i mig för mycket kolhydrater ( avsevärt mindre än innan jag ändrade livsstil) låter jag det vara så- jag ser det inte som varken fusk eller något negativt då jag kommer på banan igen direkt.

Ihelgen skall jag försöka baka lite bröd, för har börjat sakna mjukt bröd som jag är en sucker för!
Blir de populära frallorna med vallmofrön:)

Har börjat förstå varför jag har så dåligt med energi- sover så fasligt dåligt och oroligt. Är säkert för att jag dricker fler celsius i veckan än innan- därför tog jag ingen imorse för att se om det kan bli bättre med sömnen!


För lite energi

Då min kropp har väldigt lite energi just nu- eftersom jag inte tagit ett tillräckligt långt break från verkligheten!
Så kommer bloggen ligga nere tillsvidare, kommer de kommande 8 veckorna fokusera på träning med PT, träning på egen hand- gym och gruppass.

Om det blir fina resultat kanske ni kan få er en före- och efterbild:)
Är en vän som efterfrågat detta.

Kanske skriver ett inlägg någongång emellanåt- men inte alls regelbundet.

welcome 2013

Så då var julen och nyår över. Har haft riktigt dålig karaktär under jul- eller nä kanske inte.

Har ätit mer kolhydrater än vanligt men endast i form av risgrynsgröt två dagar. Till kalkonen åt vi rättigagratäng som blev en favorit hos min mamma.

Drack alkohol, rött vin såklart i lördags. Två stora glas- kanske inte så jättebra vid viktnedgång.

Jag är ingen människa som har några nyårslöften- när jag ville förändra min livsstil gjorde jag det över en natt. JO, det är sant!

Men jag har hopp om ett hälsosamt år. Mitt mål med träningen är de samma- konturer av magrutor. Jag kommer klara det om sjukdomen inte sätter stopp. För det krävs träning!!!

litet avbrott måntro?

Nu är julen över, har ätit lite saker jag kanske inte borde- men har nått min målvikt så har inte haft så bra karaktär efter det.

Har iallafall mailat en personlig tränare, så hoppas på att få sätta igång.
Dock har min lilla sjukdom endometrios flammat upp så får se hur länge skovet håller på!

Kanske därför blir ett litet avbrott här.

I´m back!

Sådär ja...blev helt ställd att jag har haft läsare här VARJE dag fast jag inte skrivit.

Har varit utomlands i 2,5 vecka ungefär därför inga updates.

När jag var utomlands åt jag mer kolhydrater än vanligt, men mindre än förr. Detta resulterade tyvärr i att jag fått upp sockerbehovet.
Men det brukar jag vara bra på att bryta över en natt så det skall allt lösa sig.

Dock känner jag just nu att tiden är kommen för att få unna sig. Då menar jag inte att vräka i mig kolisar för det är INTE att unna sig- det är att förstöra sin kropp. Men äta lite mer KH någon dag sådär.

Skulle kört igång med träningen i onsdags men är förkyld och ont i halsen så hoppas på att det är bättre till måndagen då jag SKA på zumban no matter what.

12 points till mig

Av tristess fick jag något sug...självklart inte på hemmakvälls STINKANDE godis...men på något gott. Istället för att smocka i mig något onödigt, som vi ändå inte har hemma drack jag en kopp the med kokosfett. Yummi! kvällen var räddad.

Skulle kört pass med sambon, men p.g.a. förkylning skippade vi.
Jag skall dock ( MÅSTE!!!!!) köra imorgon. Har abstinens.

Hur skall jag klara mig att inte träna på över två veckor? hur kommer mina resultat bli?

kika gärna in imorgon kväll då kommer jag antagligen lägga upp resultatet av kroppsanalysen. På söndag är det mätning med måttband..så spännande!

Dukoralen?

Jahopp, vägde då 42.9 imorse....nu väger jag 44.4 ;)
Börjar gå upp i vikt igen- förhoppningsvis i muskler då.
Känns fint!
Mår inte alls så bra idag:/ men hoppas på att må bättre så jag kan köra styrka på lördag som bestämt.

Biverkningar när man tar dukoral är illamående och kräkningar för 1 av 1000 personer. Kan alltså vara därför- för varför skulle jag inte få den ovanliga symptomen??? suck

Söndagen i bild!

Glömde bilden!

Jag lever...

därför har bloggen blivit lidande. Ser att det ändå är läsare inne dagligen vilket glädjer mig.

Träningen fungerar fint och mitt mål är två helkroppspass i veckan och två konditionspass. I bästa fall även ett överkroppspass. Men jag lyssnar ständigt in min kropp- både för sjukdomens skull och för att jag är omringad av baciller 40 timmar i veckan.

Har redan nått fina fina resultat, vilket gör mig pepp men ändå medveten om att jag inte behöver vara superstrikt om jag inte alltid vill.

Vet inte hur jag skall göra med bloggen, tanken var att skriva varje dag...om min träning och vad jag käkar för att inspirera er.
men tiden finns inte, jag prioriterar träningen rättare sagt.

Så antingen får ni stå ut med inlägg någon gång i veckan, annars är mitt tips att följa mig på INSTAGRAM: mimera

Söndagsmys

Söndagen bestod av frukost 11.30, strömavbrott ,handling, gjorde matmuffins,chokladpannacotta, kycklingpaj och så spelade vi bingo lotto:)

I förra lgh bodde vi granne med en av våra närmaste vän. Då spelade vi alltid Bingolotto och lagade mat på söndagar! Så ville återuppleva den traditionen!

Har haft vilodag från träningen idag och arbetar 12 timmar imorgon så blir ingen träning då heller . Men tisdag så:)

Hallå?

vilka är ni som läser`? :) imorgon skall jag mäta mina små klena armar och ben, Samt sätta upp mål från att jag kan börja träna, fram till söndag v.46:)

Mina mål

Hej!

Jag vill bara klargöra lite för er om mina mål- och framförallt VARFÖR jag har dessa mål.

För att ni skall förstå kan jag meddela att jag är 150 lång och är ifrån asien- vilket innebär att jag har en helt annan utgångspunkt än många av er svenskar som är längre och har andra gener.

I december- 2011 när jag skulle opereras första gången för min sjukdom endometrios vägde jag 54 kg.
54 kg på min ynka 150 cm, det innebar att jag var några gram ifrån ÖVERVIKT enligt BMI. Som jag sagt förut är jag inte så mycket för att beräkna utifrån BMI- men ville berätta för att ni skall få en bild av hur det var.
Det första läkaren påpekade när jag vaknade var mitt BUKFETT vilket är FARLIGT.

Jag tog ganska illa vid mig och började som alla gör- att FÖRNEKA min "lilla" mage eftersom jag har och alltid har haft jättesmala armar och relativt smala ben.

Men tillslut förstod jag att det faan är allvar- om jag fortsätter i mina dåliga vanor skulle jag bli överviktigt- få följdsjukdomar och inte alls känna mig bekväm.
Så i det läget hade jag precis som ALLA ANDRA ÖVERVIKTIGA ett val- att ta tag i problemet en gång för alla, eller att förneka det och bli farligt fet.

En vecka efter OP hade jag gått ner 3 kg vilket säkert var för att kroppen jobbade på bra för att läka sig.

Då jag haft skov varje månad vilket inneburit sängliggandes med morfin två veckor i månaden hela våren kunde jag inte sätta igång med min viktnedång förräns i april.

Började läsa på om kost och träning. Körde så mycket kroppen klarade av och orkade utan att trista upp endometriosen.
I aug, vecka 31 började på allvar och har nu gått ner från 54 kg ( eller 48 kg som jag vägde då) till 44.2 kg.
Det känns FANTASTISKT att ha tappat 10 kg!

Men folk förstår inte detta- att det är precis lika bra för mig att gått ner till 44.2 kg på mina 150 kg och asiatiska gener som för en svensk på 170 som gått ner till 64.2.
Skulle ni reagera om en kvinna på 170 skulle väga 64.2?
jag tror inte det. för 64.2 låter mer "normalt" än 44.2 kg.

Men som sagt, se till individen istället. Jag är gör stolt över att ha gått ner 10 kg för det fixar inte alla.

Så grattis till mig!!!

Lever allt:)

Som ni vet är jag relativt nyopererad så blir ingen träning än, ligger mest i soffan och tittar på Skärgårdsdoktorn ;)

Så ursäkta för dålig Update.

Följ mig gärna på Instagram: mimera

Där är jag lite mer aktiv just nu!

Ha en hälsosam helg! Men glöm Inte att leva bara!

Sjuk:/

Har åkt på något jäkla virus- min sista vecka att träna innan uppehållet. Känns inte allt bra faktiskt. Men hoppas på att iaf kunna börja gå promenader/jogga efter två veckor för att inte tappa all kondition:S Vad vill ni att jag skriver mer om? lite tråkig blogg nu innan jag kommit igång med träningen själv::/

viktmia.blogg.se

Mat- och träningsblogg för att motivera mig själv och andra!

RSS 2.0