I DID IT!

Idag på arbetet tittade jag på förskolebilderna från hösten 2011 och 2012.
Jag blev chockad och är fortfaranade...kan inte beskriva känslan.
Kan inte förstå, inse eller minnas att jag såg ut som jag gjorde 2011.
Vad hade hänt om inte läkaren hade sagt till mig om den höga fettprocenten?
hade jag tagit tag i det eller varit dubbel så stor nu?
Undrar verkligen.
 
Det blev så påtagligt när bilderna var bredvid varandra- ser ut som två olika personer.
Hur tillät jag mig se ut sådär?
varför tillät jag mig att skada min kropp så?
Jag blir ledsen och besviken på mig själv faktiskt. Att jag föll så djupt.
 
Men är samtidigt stolt då jag som ni kanske redan vet ändrade kost och träningsrutiner över en natt.
Bestämde mig på fredagen och satte igång morgonen efter.
Just nu VET jag även att jag KAN nå mitt mål- att få bort allt bukfett till jag ser Rihanna 22/7.
Men nu får jag inte fuska bara för att jag vet att jag kan, utan det skall bli spännande och se hur mycket längre jag klarar att forma min kropp.
Så bara att köra på som vanligt:)
 
Mitt huvud har inte alls hängt med på denna förändring tror jag, därav denna chock.
 
Jag älskar min målmedvetenhet, självkänsla, självförtroende och drivkraft. Utan den hade jag inte stått här...så JÄVLA JÄVLA GÖTT!!!
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

viktmia.blogg.se

Mat- och träningsblogg för att motivera mig själv och andra!

RSS 2.0